onsdag 24 juli 2013

Slemmigt värre

Jag har skrattat i det tysta åt den energi som svenska folket lagt på att diskutera och vara uppfinningsrika när det gäller att utrota den slemmiga mördarsnigeln.

Jag har inga rabatter med sällsynta plantor i min lilla villaträdgård och inte mycket annat för dem att smaska på heller så jag har varit lyckligt förskonad.

Men nu...

Den här sommaren hittade de hit.
Det finns hur många som helst och de har angripit mina älskade rabarber.

Jag känner mig så olycklig.
Och skamsen. Som trodde jag var förskonad.

De förföljer mitt sinne de äckliga slemmiga fula krypen.
Kan man tänka sig något äckligare?

MÖRDARSNIGEL

De är fula. Äckliga. Och har ett otäckt namn.

Jag har läst om alla tips för hur man blir av med dem.
Men jag äcklas så mycket av dem så jag vill inte göra någonting med dem.

Jag vill bara att de ska dö. Eller flytta.