onsdag 28 september 2011

Ett värdigt avsked på residenset

Idag är det budgetberedning dag ett av två. Vi börjar klockan tio och kör sedan hårt hela dagen.

Igår låg jag hela tiden tre-fyra minuter efter och jagade hela dagen för att komma ifatt.

Vid slutet av dagen var vi och avtackade landshövdingen på residenset. Det var fint och trevligt och mycket folk. Sölvesborgs kommun, tillsammans med Valjeviken, hade specialbeställt ett litet tingshus i keramik av Elisabeth Svensson.

Den världsberömde arkitekten Gunnar Asplund var ju Gunvor Engströms morfar.

Därför kändes det extra kul att ge en personlig gåva som verkligen minner om tiden i Blekinge och oss i Sölvesborg. Och jag är säker på att gåvan uppskattades av makarna Engström.

Jag har haft många intressanta och stimulerande samtal och möten med Gunvor Engström, men också med hennes make Jan som jag blivit mycket förtjust i. Självklart kommer även jag att sakna dem även om jag är övertygad om att vi kommer att mötas i olika sammanhang många gånger igen.

Man måste respektera när någon väljer att avbryta sin tjänst, även om man tycker det är tråkigt.

Och man kan säkert kritisera regeringen för hur de utser, och vilken de väljer, som landshövding. Men inte kan personen som blir utsedd bli lastad för att någon väljer att sluta.

Därför tycker jag det var mycket barnsligt av BLTs ledarsida att i förväg kritisera den nyutnämnda landshövdingen som trist sosse.

Visst ska vi sörja när någon väljer att sluta, och visst ska vi hylla den som gjort ett gott arbete. Och det kan få ta sin tid att sörja den som försvinner. Men det kan aldrig vara den som tillträders "fel" att den förra väljer att sluta.

Tyvärr fick jag inte en enda bild med mig från residenset igår och vår present. Jag hoppas att någon så småningom kan bistå med det.