tisdag 29 mars 2011

Mission completed

Jag satt kvar i Bistron, och där blev en ledig plats i rätt färdriktning som jag skyndade mig till. Då dök också BLTs ledarskribent Inga-Lena Fischer upp och frågade om hon fick slå sig ned, det fick hon. Vi babblade bort två timmar och min åksjuka. Vi pratade om regionförstoring, yrkesfiske, landsting, minkfarmer, förkylningar, nedgrävda polacker och ytterligare något kanske.

Jag är inte särskilt hemmastadd i Stockholm. Så när jag kliver av tåget vet jag inte riktigt vart jag ska ta vägen.

Helst vill jag bara fråga någon -Hej, var ligger stan?

Men jag vill ju inte visa vilken lantis jag är så när jag snurrat några varv hoppar jag helt enkelt in i en taxi och ber chauffören, som pratar finlandssvenska, att köra mig till hotellet.

-Bor du lång ifrån Centralen undrar min sambo.

Inte vet jag, svarar jag, 81 kronor med taxi.

Den första jag såg, innan jag såg taxichauffören, var Lars Ohly. Han stretade på i vinden och snöblasket under en mössa. Helt ensam, som en vanlig man, vid Stockholms Central.

Ungefär samtidigt noterade jag att jag reste från våren i Blekinge till vinter i Stockholm.

Den andra jag träffade, efter att jag lämnat taxichauffören, var Lars-Ingvar Ljungman. Han försökte checka in på samma hotell som jag. Och det känns ganska bra faktiskt, att han kommit fel, att han var inbokad på ett annat hotell så han fick lomma iväg med sina resväskor.

På något vis hade det känts märkligt att bo på samma hotell som Vellinges starke man.