tisdag 29 mars 2011

Betraktelser del två

Tåget är snart i Linköping.

Jag har åkt baklänges hela tiden men har nu satt mig i Bistron. Mycket åksjuk.

Jag är förmodligen helt vit i huvudet, med undandtag av näsan som är röd av alla nysningar och snytningar.

Mitt över mig sitter en kvinna med rosa scarfes, hon dricker vin till sin pastasallad. Jag mår illa.

Tidigare hade jag en trevlig kvinna bredvid mig, på min plats. Hon frågade om jag var Socialdemokrat. Jag undrade om det syntes så väl, jag har inte en endaste ros på mig. Inte ens en liten pin. Hon hade också varit kommunpolitiskt aktiv berättade hon, Socialdemokrat, men aldrig på några högre poster. Vi pratade mycket och var överens om det mesta. Hon hade varit i Karlskrona en vecka och passat sina barnbarn. Hon var drygt sjuttio nu, och upprörd av att nämndemännen var i den åldern. Hon hade lämnat sitt uppdrag som nämndeman när hon blev över sextio för att låta någon yngre ta plats. Men platsen gick till en man som var ännu äldre.

Nu log den rosa scarfeskvinnan mot mig, hon med rödvinet. Jag mår lite bättre alla redan.

På andra sidan gången, vid min plats, sitter ännu en Socialdemokratisk kvinna. Den andra har för övrigt gått av, men hon glömde sina handskar. Jag kände igen denna kvinna och frågade om hon var hon. Och det var hon. Vi har ätit middag ihop en gång. En väldigt lång middag faktiskt.

Det är väldigt många här i Bistron nu. De kanske också är åksjuka.

Jag roar mig för övrigt på tåget med att gissa vilka som ska på samma kongress som jag, och vilket parti de isåfall tillhör.