måndag 28 februari 2011

En kväll med minnet av Olof Palme

Jag tror att de flesta svenskar som är över trettio år minns vad de gjorde för 25 år sedan.

Jag var på mitt fjortonde år och väcktes på morgonen av min styvfar Kjell med orden: "Palme är död". Orden sa mig inte så mycket ärligt talat, men hans kroppspråk och ansiktsuttryck berättade desto mer.

Hela familjen skulle just denna dag åka med den bruna Opeln, eller var det kanske en grön Passat(?) till Lindvallen i Sälen.

Jag och min bonussyster Lotta hade förberett resan väl med inspelad Tracks-musik och mycket förväntan, istället blev det sorglig fiol och spänd tystnad under den långa bilfärden.

Mitt politiska intresse vid den här tiden var under noll, jag såg Olof Palme och Ulf Adelsson på TV ibland förstås, jag minns att jag frågade min Morfar en gång vad Socialdemkraterna egentligen var. Han svarade att de var en skock höns.

Det jag minns mest av den här Sälenresan, var att vi träffade nya vänner med falska identiteter. Alltså vi, jag och Lotta, hade falska identiteter. Jag minns inte varför. I flera år fick jag brev från de här vännerna som var adresserade till Sanda och Paulina.

Men mest kommer jag ihåg "Fantombilden", när den rullade ur den där appraten (var det en fax?) på nyhetssändningen som vi såg i vår stuga i Lindvallen.

Var det bilden av en mördare vi såg? Det var kusligt. Och ordet fantombild, det var liksom något övernaturligt över det hela.

Nu är det 25 år sedan och vi vet inte hur det hade varit om Olof Palme hade levt.

Men den uppmärksamhet som nu åter riktas mot mordet och Palmes gärning gör att vi, som inte minns så mycket av den tiden, också får en bild av honom som person och om politiken som fördes.

Ikväll blir det en kväll i Olof Palmes tecken i Folkets Hus i Sölvesborg. Sydöstrans chefredaktör Hans Bulow kommer för att berätta om vad Palme har betytt, men det är också fritt för egna minnen och diskussioner.

Välkomna till Folkets Hus, ikväll kl 19.00