torsdag 1 juli 2010

Bra rutet Jytte!

Ja, jag reagerade starkt häromkvällen när jag hörde en "retorikexpert" i SVTs Aktuellt i en lång utläggning om Mona Sahlins dialekt och kisande ögon. Det var minst sagt märkligt att angripa just sådana detaljer

Jag satt och funderade om man hade gjort likadant om hon hade haft ett uppseendeväckande födelsemärke, eller någon medfödd defekt.

Att såga en partiordförande med anledning av hennes dialekt eller ögon borde absolut inte ens finnas i tankevärlden hos SVT. Det är politik vi ska prata.

Ett gott råd till alla dem som vill haka på den här mobben är att ta sig en rejäl titt i spegeln först, innan man angriper en annan människa.

Därför gjorde det gott att läsa Jytte Gutelands välformulerade debattinlägg i dagens Aftonblad:

SVT:s Aktuellt mobbar Sahlin

SSU:s Jytte Guteland rasar mot nyhetssändningens fokus på Mona Sahlins kisande ögon och dialekt – ”det är vuxenmobbing”

I bakgrunden ser man en drunknande Mona Sahlin. I studion står en retorikexpert som härmar, gör miner och beskriver Mona Sahlin med förminskande omdömen. Några exempel: ”Hon kisar med ögonen”, hon har en ”dialekt som inte fungerar”. Vi var många som häpnade i veckan när ”Aktuellt” sände tolv minuters vuxenmobbing. Framförallt var det förvånande att public service sände ett inslag som var så fullständigt obalanserat och osakligt.

Public service borde vara den mediekanal som orkar så upp emot pr-kampanjer och drev. Uppgiften för den fria televisionen är givetvis istället att erbjuda en saklig och relevant granskning av alla partier och partiledare. I relation till den uppmärksamhet som ”Aktuellt” visat utrikesminister Carl Bildt när han figurerar i en utredning om folkrättsbrott, framstår det som bisarrt hur länge Aktuellt nu analyserade Mona Sahlins ögon.

När public service inte tar sitt ansvar legitimeras och förstärks de stämningar som gör att snart sagt allt är ok i smutskastningskampanjen mot Mona Sahlin. För en smutskastningskampanj är det. Därom råder det ingen tvekan. Nyss fick svenska folket genom Aftonbladet reda på att Svenska dagbladets ledarsida ger övriga blå skribenter i uppdrag att ägna sig åt karaktärsmord på kvinnliga rödgröna partiledare. I veckan avslöjade TT att tusentals svenskar fått ett smutskastningsbrev om Mona Sahlin bland annat skickat från en moderat kommunpolitiker.

Det är viktigt att se det stora perspektivet. Detta handlar varken om enskilda kommunpolitiker eller blå ledarskribenter. Mosa-Mona-kampanjen är välregisserad och sanktionerad från högsta ort – regeringen. Den är sanktionerad, detta blev tydligt när flera statsråd samma dag för att ta fokus från de rödgrönas ordentligt finansierade jobbbudget, introducerade begreppet tobleronepolitik. Den är välregisserad, detta blev tydligt i veckan när det framkom att Karl Rove, den amerikanska smutskastningsexperten till George W Bush, nu är anlitad av Moderaterna.

Varför skriver vi det här? Beror det på att vi tycker synd om Mona Sahlin? Nej. Hon har klarat betydligt värre prövningar än detta. Som när hon sanerade svensk ekonomi på nittiotalet och tog svåra politiska beslut för vårt gemensamma välstånd. Många av dem i strid med flera politiska intressen. Eller när hon fattade det historiska beslutet att Socialdemokraterna skulle ingå i en rödgrön allians inför detta val.

Nej, detta handlar egentligen inte om Mona Sahlin. Det handlar om något mycket större. Det handlar om vilket politiskt klimat vi vill ha i Sverige. Ska vi alla, public service och övrig media såväl som politiskt aktiva följa en från Karl Rove utstakad väg bort från det sakpolitiska samtalet. Det samtal som borde handla om hur en av fyra unga saknar jobb. Det samtal som borde handla om välfärden, bostäderna, jobben och ekonomin ägnas istället åt kisande ögon. Är detta inte pinsamt för alla inblandade.

Jytte Guteland Förbundsordförande SSU

Mattias Vepsä Förbundssekreterare SSU