fredag 23 april 2010

Den som inte säger något har inget berättigande?


I dagens BLT anser jag att Sylvia Asklöf Fortell gör ett grovt övertramp på ledarsidan.

Hon skriver "Bort med dödfläsket" och syftar till Blekingekommunernas kommunfullmäktige, hon anser att kommunerna borde minska antal platser.

Det är säkert många som håller med, jag har också funderat i de banorna många många gånger. Så om själva sakfrågan säger jag inte så mycket.

Men hon avslutar med följande rader:
"Yttrandefriheten i kommunfullmäktigeförsamlingarna nyttjas inte av alla som sitter i dem. Vad ska man då vara där för?"

Det är ett fruktansvärt påhopp anser jag. Ett påhopp, framförallt, på alla fritidspolitiker.

Sylvia Asklöf Fortell menar alltså att alla de som inte pratar i en fullmäktigesal har inte där att göra. Det är ett mycket grovt påhopp.

Alla som sitter i en fullmäktigeförsamling blir bärare av politiken och demokratin, och är viktiga för att bredda kompetensen vid beslutsfattandet och för att förankra och bära besluten vidare.

Förtroendevalda representerar "vanliga människor". Inte någon högre stående klass. Det är vanliga människor som fattar beslut i kommunfullmäktige och som påverkar politiken i varje kommun. Det är fint.

I Karlskrona har man 75 ledamöter
I Ronneby 49,  I Karlshamn 51,  I Olofström 49,  I Sölvesborg 49


I Sölvesborg har varje ledamot ca 600 kronor före skatt per sammanträde, det är ca åtta fullmäktigesammanträden det här året.

Före varje fullmäktige har partigrupperna också möten inför besluten, för dem får man inget arvode.

Jag tycker verkligen, verkligen, det är illa när Blekinges största morgontidning uttalar sig så.

"Yttrandefriheten i kommunfullmäktigeförsamlingarna nyttjas inte av alla som sitter i dem. Vad ska man då vara där för?"

Det visar på mycket dålig insikt.


Att det finns en del fullmäktigeförsamlingar som kunde varit mindre, det håller jag med om. Men att man inte har där att göra om man inte säger något. Det låter som ett samhälle som jag inte vill tillhöra.