lördag 28 april 2018

Näthatarna sprider sitt gift

Jag läser om hatet mot Annie Lööf efter att de meddelat att de kommer stödja lagförslaget som ger möjlighet till studieamnesti (uppehållstillstånd kopplat till studier för de ungdomar som på grund av långa handläggningstider hunnit bli 18 år innan de fått sin prövning).

Det gör mig förbannad, frustrerad och ledsen. Jag är övertygad om att Annie Lööf har en bra skyddsbarriär av gott nätverk runt sig och att hon är fast förankrad i sin övertygelse så att hon inte går ner sig av hatet och hoten.

Sen tänker jag på min gode vän Hans-Göran Johansson från Värnamo. Förutom att han är vän och kollega till mig så är han pappa till Annie Lööf. Det måste vara otroligt jobbigt att vara förälder, partner, vän eller anhörig och stå vid sidan och tiga när någon en älskar blir så utsatt.

Det är för jävligt.

Regeringen har skärpt lagstiftningen så att näthoten omfattas. Och jag anser att det ska vara straffbart att näthota. Det sprider sig som ett gift och näthatarna påverkar andra och jag hoppas att flera av de här personerna blir anmälda och dömda.

Regeringen stärker skyddet mot näthat


Jag läser i artiklar att Annie Lööf och Centerpartiet nu är ännu mer övertygade om att beslutet är rätt och det är bra men jag känner en stark oro för den ökande polariseringen.

fredag 27 april 2018

Samhällets värsta gift

Igår träffade jag en mamma som förlorat sin son i kampen mot droger. Vi har träffats förut och jag hoppas vi ska ses igen. Hon är en av flera föräldrar och anhöriga som jag sökt upp eller blivit kontaktad av för att jag vill förstå hur familjen drabbas i ett drogberoende. Jag vill förstå vilket stöd och vilka insatser som behövs för att hela familjen ska orka fortsätta kampen.

En sak är i alla fall helt säker. En mamma får inte vara mamma när barnet fyllt 18 år. Denna otillräcklighet och känslan av utanförskap som flera föräldrar skriker högt om när barnet anses myndig eftersom den unge i juridisk mening är vuxen.

Det går inte att få någon information eller insyn om sin anhörige på grund av sekretess och jag förstår den fruktansvärda känslan i detta.

I detta fallet förlorade familjen kampen mot samhällets värsta gift, knarket. Och anhöriga vill nu, efter dödsfallet få ut handlingar från socialtjänsten om vad som hänt. När handlingarna når familjen är varenda bokstav utraderad och sekretessbelagd. Säkerligen helt rätt enligt sekretesslagen. Men vilket hån mot en sörjande och förtvivlad förälder.

Jag somnade med den här mammans förtvivlan i mitt sinne och vaknade likadan. Uppfylld av att fortsätta försöka förstå. Nästa vecka ska jag fördjupa mig i hur vi kan motverka det här.

torsdag 26 april 2018

Omgiven av män som vände bort blicken

Jag måste medge att jag inte följt Aviciis karriär. Och jag visste inte att jag borde vara imponerad av honom. I smyg kanske jag till och med var lite småsint och trodde att han var en bortskämd yngling.

Den dagen beskedet om hans bortgång kom, så såg jag SVTs dokumentär Avicii True Stories

Jag fick en smärtsam överraskning. Jag såg en hårt arbetande kille som i unga år försakar allt som andra ungdomar gör och sitter vid sin dator och gör musik. Närmast en nörd. En perfektionist.

Redan i början av dokumentären förstår jag att det är en skör kille, en konstnärssjäl som visserligen gillar att göra musik ihop med andra professionella men vi ser ingen som möter hans djup.

Så sorgligt.
De har sin försörjning av honom och vill att han ska leverera snarare än att leva.
När vi vet utgången så är dokumentären och hans försök att få vila och leva nästan outhärdlig.
Jag noterar att det bara är män runtom honom. Kanske finns det kvinnor, tjejer, släktingar, men vi ser dem inte.

Jag länkar till en kort krönika på detta tema.

Omgiven av män som vände bort blicken


Respekt och heder åt Centerpartiet

Jag vill ge Centerpartiet respekt för att de står upp för det de sagt. Det kanske låter självklart. Men som politiken utvecklat sig så går det inte att veta.


Migrationsfrågorna är svåra och väcker så mycket olika känslor. 


Det nya lagförslaget, att ge möjlighet till uppehållstillstånd kopplat till studier, får majoritet när Centerpartiet meddelat att de stödjer förslaget. Bra jobbat att hitta en lösning för de ungdomar som på grund av långa handläggningstider hunnit passera 18 år innan de fått sin prövning. 


Fegt och orättvist att övriga borgerliga partier ger sig på Centerpartiet, som faktiskt röstar som de sagt att de vill hela tiden

måndag 5 mars 2018

Lovely Monday

Den här dagen började tidigt. Efter en härlig helg med kalas och alla barn och ungdomar hemma. 

Samtidigt med morgonbestyren lyssnade jag på P1 Dokumentär: "Barnen i Nordiska Motståndsrörelsen" om svenska nazister. Hur Vera Oredsson hjälper svenska mammor att uppfostra barnen här i Sverige till nazister, barnen får dockor med hakkors. Det är redan svårt att andas och så säger hon... att barn med funktionsnedsättning inte ska få finnas. De ska dödas efter förlossningen säger kärringen och försvarar sig skrattande med "vi är sådana, vi vill ha resultat". Ja, det är inte ny fakta men att få höra en svensk kvinna uttrycka sig så helt obesvärat. Jag oroar mig oerhört för dessa barn som växer upp med sådana värderingar och för utvecklingen. 

Hela förmiddagen satt jag i avtalsdiskussioner med ett stort företag och vi hade mycket intressanta diskussioner men bilden av att Vera Oredsson sliter mitt nyfödda barn ur famnen på mig uppenbarade sig hela tiden. 

Här är länken för dig som vill lyssna: 

Sveriges Radio "Barnen i Nordiska Motståndsrörelsen"

Under eftermiddagen reflekterade jag över hur många vigselförfrågningar jag redan fått i år, är det Kärlekens år? 

När jag tillträdde som kommunalråd hade det inte tidigare funnits någon politiker som varit vigselförrättare i Sölvesborg. Men det var då det på allvar började diskuteras en lagändring för att tillåta samkönade äktenskap. Jag ville gärna bidra till att fler samkönade fick gifta sig och det var därför jag blev vigselförrättare. Men under alla dessa år har jag endast vigt ett samkönat par. Två killar. Kanske blir det fler i år?

Förresten så är detta sannolikt sista året jag är vigselförrättare i Sölvesborg. Åtminstone om kommunen behåller den princip som varit de senaste åren. 

Jag är full av energi efter att ha träffat nya engagerade S-medlemmar. Ni skulle bara veta vilken energi det ger! 

Och nu, alldeles nyss, presenterade valberedningen sitt förslag till min efterträdare. Det är Johanna Beijer, 41 år, från Sandbäck. Det känns bra, och nu kommer det kanske snart att bli mer verkligt att jag inte ska fortsätta som kommunalråd i Sölvesborg.

Nu ska jag se ett nytt avsnitt av Homeland innan jag håller kväll. 

söndag 4 mars 2018

Planera en högtidsdag

Idag var det premiär för mig på ett helt nytt uppdrag. Förstamajkommittén.

Jo, jag har förstås firat många 1:a maj, och haft möjlighet att påverka innehållet.

Men i år är jag med i kommittén. Det är vi som bestämmer hur bänkarna ska stå och hur scenen ska se ut...  Det här blir kul!

onsdag 4 oktober 2017

Två dagars vänortsbesök

Idag får vi besök från våra vänorter Wolgast i Tyskland och Malbork i Polen. Fokus för årets program är integration som är en gemensam utmaning för de tre kommunerna. Vi kommer att göra skolbesök och företagsbesök på detta tema.

Avtalet med Wolgast tecknades i mars 1991 och avtalet med Malbork tecknades i 

september 1999. 

Deltar gör skolpersonal, politiker, företagare och kommunala tjänstemän.

Idag ska vi bland annat besöka Mjällby skola och prata om arbetet ”Tillsammans kan vi förändra och förändras”. Men vi kommer förstås också att berätta om svensk grundskola och grundsärskola och diskutera likheter och skillnader mellan våra länder.

På torsdagen är det Företagarna som ansvarar för programmet, då blir det företagsbesök och diskussion om hur näringslivet jobbar med integration.

Det är viktigt med internationellt utbyte. Vi lär oss av varandra och vi får möjlighet att visa allt det bra arbete som utförs varje dag.

tisdag 3 oktober 2017

Deppig dag

Deppig start på morgonen. Startade dagen med en uppdatering om vad som hänt i Las Vegas. Känns helt overkligt, ännu verkar ingen veta motivet för den vanvettiga mördaren som sköt ihjäl minst 59 personer och skadade över 500 på en festival. Noterar att han beskrivs som en ensam galning och undrar när det ska kallas terrorism.

Inatt dog Tom Petty, det känns också deppigt. Minns när jag skrev mitt examensarbete på högskolan och spelade "Full Moon Feber" på repeat.

Sen dök Ulf Kristersson (M) upp i rutan. Han fick frågan om han är feminist. Han svarade "-Nej, men jag har tre döttrar och är gift med en kvinna." Så deppigt svar.

Avstod förmiddagens Arbetsutskott för att delta på en begravning. Det var fint men naturligtvis också väldigt sorgligt. Det var en äldre men mycket levnadsglad kvinna som vi tog farväl av.

Sen ringde de från Johannas skola och sa att hon var otröstlig och hade kramp och ont i magen. For till Mjällby för att hämta hem henne. Lugnade sig under eftermiddagen och verkar pigg igen.

På eftermiddagen var det dags för Kommunstyrelsen och sist på dagen budgetsamtal.

Nu väntar två dagar med besök från våra vänorter Malbork i Polen och Wolgast i Tyskland. Det ska bli kul.





måndag 2 oktober 2017

Happy Day

Har avslutat kvällen med att träffa nya (S)-medlemmar.
Det är så himla himla kul och ger mig mycket ny energi.

Dessutom har de många bra förslag för att vinna val i Sölvesborg och Blekinge. Happy day!

Min ”munk” säger sov, roa dig och träna mera

Har ni provat appen Life Cycle?
Den registrerar var du är och vad du gör dygnet runt via din smartphone. 

I en framtid tror jag att den här typen av appar kommer hjälpa oss att hålla oss friska. Små push-notiser som säger -Oj oj, högt blodtryck, eller -Varning för sömnbrist eller kanske -Motionera mera. 

Egentligen är det precis vad förra veckans ”munk” säger mig. 


7 timmar arbetsresa och 55 timmars jobbande - 62 timmars jobb.
44 timmars sömn - i genomsnitt 6h per natt - alldeles för lite
8 timmars nöje - både Bishop Arms och Hanöhus på samma vecka
5 timmar besök hos vänner - 
1 timmes promenad eller 22558 steg 
1 timmes föräldramöte


Så jobba mindre, sov mer, träna mer, promenera mer och umgås mer. Det är mitt råd till mig själv. 

Kan förresten säga att det finns veckor då ”munken” ser betydligt mer balanserad ut för ett långt och hållbart liv. 


(


söndag 1 oktober 2017

Söndag kväll - oktober

Oj vilken intensiv helg jag har haft.

Började fredagen med exploateringsmöte om en stor etablering.
Eftermiddagen tillbringades i Kristianstad på "Valvinnarkonferens" med 30 andra taggade blekingesossar. Vi hade en riktigt bra dag och kväll som fortsatte långt in på småtimmarna.
Förresten så fortsatte den även på lördagen.

Och på lördagskvällen åkte vi med festliga vänner till nyöppnade Hanöhus. Jösses vilken nostalgi. Jätteroligt.

Nu är det söndag och jag har bakat och lagat mat och bjudit alla barn och föräldrar på middag och tårta och så har vi spelat spel. Jag känner mig lyckligt lottad med min stora familj.

Nu är jag trött.

måndag 27 februari 2017

Det finns mycket att säga

Det har varit tyst här ett tag. Och ändå finns det mer än någonsin att säga. Jag är kanske lite förstummad över det jag ser och hör inom politiken.

Men jag tror jag ska ge bloggen en ny chans.

Jag återkommer!

tisdag 29 mars 2016

Från en dag till en annan

Tidigare ikväll stod jag i kö på Konsum. Min blick gick till stället med kvällstidningar och jag fick då en chock. På Aftonbladets förstasida var en bild på en av mina bekanta, med namn och ålder och uppgift om att han förolyckats i en bilolycka.

För några år sedan gick jag en ledarutbildning i SKLs regi. Det var där jag lärde känna Clas som var moderat landstingspolitiker. Utbildningen pågick i två år och vi träffades regelbundet vid internat på Långholmen i Stockholm.

Från en dag till en annan är han borta. Det var en våldsam bilkrasch och den andra föraren var en ung drogpåverkad kille enligt kvällstidningarna. Så tragiskt.

Ikväll tänker jag återigen på hur skört livet är och vi inget vet om hur länge vi får behålla det.



måndag 28 mars 2016

Sommartid

Oj vilken lång och skön påskhelg vi har haft. Precis vad jag behövde, vila och tid med familjen.

Nu är det lite söndagsstressigt här, trots att det är måndag, för väskor ska packas till fritids och korttids och i väskorna ska det finnas rena kläder förstås och det brukar alltid vara mitt söndagsjobb. Fixa så att det finns rena och strukna kläder i våra garderober. Jag har inte påbörjat det ännu så det är risk för att det blir en sen kväll.

Vet inte riktigt vad jag tycker om det här med sommartid. Onödigt tror jag mest. Jag gillar när vi ställer tillbaka klockan på hösten, för då blir jag alltid så morgonpigg och hittar liksom tillbaka till mina morgonrutiner igen efter sommarsemestern. Men visst är det skönt med ljusare kvällar nu på våren.

På söndag ska jag åka till Åre om allt går som planerat. Det blir väl som att åka tillbaka till vintern.

Idag har vi haft födelsedag här i familjen. Markus fyllde år och fick en ny cykelhjälm. Snygg!